Imorse trodde jag att jag skulle bryta ihop mentalt. Det var inte långt ifrån, men efter att ha klarat av en åtminstone halv måndag så verkar det som att mitt mentala kommer att överleva. Jag följer min mammas råd att göra en sak i taget. Eller nästan. Jag skiver högtidstal och fotograferar samtidigt, och det funkar ju. Snart ska jag iväg på bild & form-lektionen för att sitta där i 90 minuter. Om inte mer eftersom jag har en del att göra. Sen är jag hemma vid halv 6 och då ska jag vara klar med talet, plus att jag ska skriva om genmodiferade organismer. Jag har druckit 1½ liter pepsi och ätit tortilla chips, så det ska jag väl klara av.